Radioamatörverksamheten är en mångsidig hobby, som ger någonting åt
envar. En del tycker att det att ha amatörradiokontakter är det allra
roligaste, en annan tycker om radiopejlorientering och en tredje tycker om
att bygga antenner, utrustning ja, t.o.m. amatörradiosatelliter. I hobbyn
deltar folk i alla åldrar fråm skolelever till pensionärer. I Finland finns
det över 5000 radioamatörer, i hela världen tre miljoner. För att bli
radioamatör måste man avlägga ett kompetensprov.
Mera information om proven och studierna
Radioamatörernas årliga storevenemang är det riksomfattande
sommarlägret. På lägret säljs bl.a. "loppor" dvs. begagnad utrustning.
Delområden inom radioamatörverksamheten
Fonikontakter
Fonikontakter dvs. kontakter då man talar med sin motstation. Man kan då
använda en radiostation hemma, på radioamatörklubben, en station monterad i
bilen eller en handradio som är ungefär i storleken av en mobiltelefon.
Beroende på utrustning, frekvens och antenn når kontakterna allt från några
kilometer till tusentals kilometer, Man kan använda vilket språk som helst
i kontakterna.
Paketradiokontakter
Man kan också ha kontakter via paketradio. Då är en dator genom ett modem
kopplad till en radio. Den text som skrivs på datorn förmedlas till
motstationen via radiovågor. I paketradiosystemet finns också postlådor där
man kan läsa meddelanden och där man kan lämna meddelanden. Paketradion är
egentligen radioamatörernas version av internet och e-mail, utom att
systemet fungerar via radio.
Telegrafikontakter
Telegrafi är den traditionella och också ännu populära formen av kontakt.
Också en som inte kan språk kan ha kontakter utomlands, för radioamatörerna
har speciella telegrafiförkortningar, som används i kontakterna.
Förkortningarna gör att kontakterna går snabbare. Telegrafi är också en
säker form av kontakt, för den är inte lika störningskänslig som
fonikontakterna och med telegrafi får man i dåliga förhållanden kontakter
längre bort än med tal.
Television
Amatörradiokontakter han man ha också genom att utbyta TV-bilder. Över hela
världen används Slow Scan Television (SSTV) med stillastående bilder. I
lokala kontakter kan man sända också rörliga bilder (ATV).
Satellitkontakter
Radioamatörerna har egna satelliter.Också finländska radioamatörer har
varit med om att bygga dessa satelliter. Via satelliter får man på
VHF-UHF-och SHF-frekvenserna kontakt längre bort än annars. För att ha
satellitkontakter behöver man en riktantenn.
EME-kontakter
Kontakter via månen är s.k. EME-kontakter (Earth-Moon-Earth). I dessa
kontakter studsar radiovågorna mot månen. Detta gör att man får kontakter
längre bort, precis som i satellitkontakterna. EME kräver stor noggrannhet
och är mera krävande än kontakter via satellit.
DX-peditioner
Då radioamatörer far till en plats, t.ex. ett land som sällan är i etern
och har kontakter därifrån kallas detta en DX-pedition. På detta sätt får
de radioamatörer som samlar på länder och som inte haft kontakt med
ifrågavarande land möjlighet att utöka sin samling. En expedition kan också
företas till ett närbeläget 'vanligt' land. Läs på resa i världen - FJ/OH2YL (pdf).
Radiopejlorientering
I radiopejlorientering behöver deltagaren inte ha kompetensintyg eller
radiolicens för han/hoin sänder inte. Iden är, att med egen mottagare hitta
kontroller (= radiosändare) som är utplacerade i skogen.
Radiopejlorienteringen kallas också rävjakt.
Tävlingar
I tävlingarna försöker man få så många kontakter som möjligt under en viss
tid. Tävlingar ordnas nästan varje veckoslut. En del tävlingar räcker några
timmar andra räcker ett par dygn. Det finns både nationella och
internationella tävlingar och man kan tävla individuellt eller i grupp.
Second Operator
Vem som helst (också den som inte avlagt kompetensprov) kan ha
radiokontakter från en enskild radioamatörs station eller från en
klubbstation under övervakning av den som är ansvarig för radiostationen.
Det finns särskilda tävlingar för Second Operators t.ex. en tävling som
förbundet ordnar en gång i månaden, SRAL:s grundtävling (Peruskisa). Second
Operators har en egen mötesplats på 3675 kHz varje lördag kl. 15.30.
Att bygga utrustning
En radioamatör har om han/hon så vill , rätt att bygga sin egen utrustning.
Tidningen Radioamatööri och radioamatörhandböcker innehåller anvisningar
och råd. En del klubbar har egna byggprojekt.
Amatörradioklubbar
Det finns ca 170 radioamatörklubbar runt om i Finland från Helsingfors till Enare. Klubbträffar ordnas vanligen en gång i veckan, då man träffas och utbyter åsikter och ideer, lyssnar på föredrag, bygger utrustning, har kontakter från klubbstationen eller besöker någon för radioamatörer intressant plats. En del klubbar har mera aktiviteter än andra. Många klubbar ordnar läger under sommaren. Då har man oftast också en lägerstation, därifrån man kan ha kontakter. Från klubbstationen kan man också delta i amatörradiotävlingar. En del klubbar kar specialiserat sig på tävlingsverksamhet.
Kontaktuppgifter till radioamatörklubbarna
Johanna Pehkonen, OH2GAV har via
en handradio QSO dvs. kontakt från
vattentornet i Borgå.
Foto: Ernst 'Eda' Ekström. OH2LXB